Ibland tvingas vi göra de där svåra valen i livet som sliter en i stycken. Man kan välja att stanna i en relation som man inte trivs i för att få fortsätta träffa sina barn när man vill. Eller så kan man välja att lämna relationen, men i samma stund så lämnar man möjligheten att träffa sina barn varje dag.
Ett val som hur man än gör, gör jävligt ont. Hur man än gör så mår man dåligt. Orka, orka inte? Så va är värst?
För en vecka sedan valde jag att flytta från huset för en vecka. Det är ändå så här det kommer bli sen, och ska jag vara ärlig så orkar jag inte längre.
Nu är snart min första vecka själv slut. På söndag får jag äntligen träffa ungarna igen. Och som jag längtar. Olidligt, plågsamt. Och sedan? Samma skit, varannan vecka. Hur står man ut? Hur går man vidare? Hur lagar man sig själv?
Håll igång, se till att du har att göra får jag som råd hela tiden. Men vem fan orkar? Jag är helt slut, mentalt, fysiskt. Tar jag en enda löprunda till så går kroppen sönder, om jag lägger en enda timma till på jobbet så går huvudet sönder.
Så jag frågar igen, hur står man ut, hur hittar man kraften att överleva veckan utan barnen. Hur?
// M
2 kommentarer:
Var lääängesen jag var inne och läste på din blogg, men vad tråkigt att det har blivit som det har blivit :( Men vet du vad, efter ett tag kommer du inse att det var det här du skulle ha gjort för längesen- så kände jag iallafall. Och nu kan jag ju bara utgå från hur det var för mig och Tommy när vi separerade, men det är bättre och göra det innan allt går för långt och man har sårat varandra för mycket. Idag har vi en väldigt fin och bra relation till varandra, tror det är bättre att fokusera på det för barnens skull. Och det gör fortfarande ont varje fredag när han åker till sin pappa, och det kommer det nog alltid att göra. Du klarar det Nillan!!!!
Tack! Jag är själv inte här inne så ofta som jag skulle vilja. Men det går upp och ner! Och tack för kommentaren, det är alltid skönt att höra från andra som varit med om samma sak eller liknande. Det kan bara bli bättre nu även om det känns tungt för stunden! Hoppas allt är bra med dig och din familj!
Skicka en kommentar