- Jag vill ha nappen!!!!
- Nej, vi har inte nappen på dagen, den har vi bara när vi sover det vet du…
(Om jag inte sagt det så är det nappförbud på dagarna här hemma då Anton har börjat tugga sönder napparna)
- Jag vill ha nappen!!!!
- Anton, sluta nu, du får nappen i kväll sen när du ska sova.
Innan jag har hunnit avsluta meningen så ser jag vart det är på väg. Antons underläpp åker fram och de stora krokodiltårarna börjar sakta, sakta trilla ner för kinderna. Och sedan kommer det.
- JAG VILL HA NAPPEN
- Du kan ta och krama Ior
- Nej, jag vill ha nappen
- Du kan få lite och dricka
- Jag vill ha nappen
Sedan fortsätter det i oändlighet, tårarna, hackande tänder, snörvlande. Och alltid samma svar från mig...
- Nej, när du ska sova
Efter ett tag tröttnar jag och säger till på skarpen,
- Nu räcker det Anton,
Och då kommer det…
- Du får inte skälla på mig!!!
Med pekfingret viftande framför ansiktet och med en bestämd min upprepas det med ett högt tjut
- Du får INTE skälla på mig!!!
Ett, två, tre, fyra, andas, fem, sex, sju, andas, åtta, nio, tio…
Med bestämda steg som ekar i hela huset springer Anton iväg in på sitt rum, vänder sig om när han tar tag i dörren och tittar på mig, sedan med en treårings trotsiga kraft så smäller han igen dörren. Han vet att jag hatar det.
Vid det här laget kokar det inom mig. Går efter och försöker i lugn ton säga.
- Du vet att mamma inte gillar att du smäller i dörrarna. Så snälla sluta med det.
- NEJ
I bakgrunden hör jag hur lillasyster gråter, och sedan kommer doften, av brända stuvade makaroner och bränd falukorv...
En djup suck och sedan vänder jag och går ut från rummet. Hade jag haft ett skafferi så hade jag gjort som Charlotte i Sex and the city 2. Gått in, stängt dörren och gråtit en skvätt.
För fy fan vad trött jag är just nu…
3 kommentarer:
åh Nillan vilket underbart liv :)
vi började med för ett par månader sen att vänja av med napp, fast d går faktiskt rätt så bra.. jag säger ofta att vi inte har nappen med oss om vi är ute. och är vi hemma så har jag gömt dom så får han leta efter dom :) sen när han inte hittar nån napp o blir ledsen så avleder jag det med nån lek :)det är ju dock inte så lätt när du har en liten bebis med, men håll ut, albin har vart i trots sen han va 1 år haha
Börjar tröttna lite lätt ba ;)
Hoppas ni mår bra allihop!
kram Malin (mellqvist)
Hi hi vad jag skrattar - undra varför?! Styrkekramar till dig!
Malin: Ja det här med nappen är en kamp. Men man kämpar på! =) Kram
K: Man kan inte göra annat än att skratta. Det hade jag med gjort ;P
Skicka en kommentar