Två veckor

Idag är det två veckor sedan sedan Ida kom. Och nästan lika längesedan jag skrev något här på bloggen.

De senaste två veckorna har varit en berg och dalbana. Inte för att Ida har varit några problem. Hon är så snäll, för snäll, äter sover, äter sover, ja ni fattar.

Men jag själv har mått så dåligt så har inte orkat med någonting mer än besöken på vårdcentralen. När vi kom hem först så var det blodtrycket som spökade första veckan. Jag orkade knappt gå upp för trappan hemma i huset innan luften försvann.

Sedan fick jag feber och blodtrycket störtdök. Så då tog de bort Blodtrycksmedicinen i alla fall. Sedan över 39 graders feber i fem dagar. Vårdcentralen, prover, och sedan svaret: mjölkstockning. Så penicillin i tio dagar och en bön om att allt nu ska bli bättre. Ida har ju ätit varannan timma dygnet runt och det är ju ganska förklarligt nu i efterhand. Har ju inte funnits så mycket att äta som jag trott...

Lika mycket som jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag kände mig snuvad på mina sista veckor som gravid så känner jag mig nu ännu mera snuvad på Idas första två veckor. Jag har gått i en dimma och energin och orken har varit noll.

Men idag har febern varit hanterbar och energin lite högre. Så nu kära vänner, kan det bara bli bättre!


Lillfisen idag! Två veckor!


Anton med lillasyster i knäet för en vecka sedan.

// Maria