Träning - ett ord jag skyr som pesten. Det får mig att må mer dåligt än magsjukan. Varför?
För att pressen alltid ska vara så stor. Det ska vara mål hit och mål ditt. Man ska springa så fort på så kort tid. Gå ner så mycket, och hinna träna så ofta...
Och det är egentligen inte så konstigt. Men som tävlingsmänniska hatar jag att förlora. Framförallt mot mig själv. Om jag sätter ett mål (ofta allt för orealistiskt) och jag inte kommer ditt, då blir jag besviken och arg och så skiter jag i det. Så är det bara.
Så har det varit dom senaste åren. Men det är först nu för ett tag sedan det slog mig varför det inte fungerar. Det handlat återigen om mina allt för högt ställda krav på mig själv.
Så nu ska jag försöka ändra på det. Träning ska vara kul, det ska vara något jag gör för att öka konditionen och orken.
Promenad när jag känner att jag orkar och simma lite då och då när lusten faller på. Så kanske lusten kommer tillbaka. Och då kan jag börja sätta lite större mål!
Men fram tills dess så är målet att komma igång och ut ur huset, inget annat!
Tack till Joanna som flöt runt med mig i ankdammen idag. Inga krav, bara kul!
// Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar